The world against me...

Åh. Fan vad jobbigt. *klaga klaga*

Mitt pass är spårlöst försvunnet = 1400 kr (temporärt pass + nytt pass) = ledsen och fattig Nils. Och csn vill inte ge mig pengar för Dublin förrän jag slutfört kursen som jag går. bläbläblä. nåja. bara att lägga i en överväxel och sätta igång! ... antar jag.

Egentligen har jag bara mig själv att skylla. Men nu orkar jag inte stressa upp mig. Det löser sig - hör jag mig själv uttala. Men den här gången tror jag inte riktigt på det. Som jag alltid annars gör... alltid. Och innerst nne känns det som att jag vill stanna. Kvar. Men här finns bara... nej. så får jag inte säga. Här finns underbara människor, men planen är redan i rörelse och går inte längre att stoppa.

Igår ville jag prata med Maria, säga att jag saknar henne. Att jag faktiskt blev lite svartsjuk. :) Marius har det bra. haha.